VECKANS FRÅGA
Hur långt når Sverige i fotbolls VM?
FAMILJENYTT
GRATTIS
Izze Halvarsson 43 år
den 23 juni
Grattis kusin vitamin
Jan Ola Ericsson 55 år
den 25 juni
Grattis kusin vitamin
Helge Halvarsson 79 år
den 27 juni
Grattis önskar dina
nära och kära
Lena Daabach 70 år
den 11 juli
Grattis världens bästa
gympalärare
önskar Rosita
Malin Lans 50 år
den 15 juli
GRATTIS
Bert-Ola Ström och
Liselott Grein 46 år
den 18 juli
Grattis kusin vitamin
************
Hälsningar (50 kr)
Mejla eller MMS:a
foto & text till mig.
*************
Fortums gejser i Härjedalen
Det säkraste vårtecknet här omkring var, Långåspruten mellan kraftverket och Grundsjön.
Men sen 2015 har den tyvärr bytt skepnad och är långt ifrån det skådespel som filmen visar. Nu med böjda rör som sprutar vattnet direkt tillbaka i ån. Så det sprutar ingenting rakt upp tyvärr. Den häftiga Långåspruten är nu bara ett minne blott. Detta har alltid lockat mycket folk under några veckor då vårfloden var som mest intensiv. Orsaken till att vi gjort detta var att risken fanns att schaktet vid Rändån skulle rasa säger Alf Eriksson vid Fortum. Man åker 84:an mot Långå och svänger av ovanför Saxvall vid skylten "Långå kraftverk" sen följer man den vägen och tar vänster där asfalten slutar. Sen är det bara raka vägen. 
”Kraftverket byggdes åren 1970-1973 och gav under den tiden arbete åt i genomsnitt 300 man. Anläggningskostnaden uppgick till 215 miljoner kronor. Själva maskinsalen ligger nedsprängt djupt inne i berget. Det får sitt vatten via två tunnlar som är sammanlagt 17 km långa. När vattnet lämnat sin kraft går det vidare genom den tre km långa avloppstunneln. Därefter blir det åter ett stycke Ljusnan innan det samlas upp vid Halvfaris kraftverk. Långå är kraftverket som byggdes mitt inne i skogen, långt från alla vattendrag. När man ska ta sig till maskinsalen åker man en fantasieggande väg. I berget öppnar sig en tunnel som går en kilometer in i berget. Och där, 200 meter under markytan, öppnar sig en ljus, stor maskinhall. Hallen är 80 meter lång, 35 meter hög och 15 meter bred. Utanför maskinsalen rusar vattnet från tilloppstunnlarna rakt ner i turbinerna. Kraften är enorm och ett sinnrikt system av svalltorn och ventilationstunnlar ingår i systemet.
Långå har två turbiner. Den ena tar emot vatten från Lossendammen och Ulvån. Den kommer genom en drygt milslång tunnel och faller 129 meter ned till turbinen. Den andra tunneln, Mittåtunneln, är drygt sex km lång. Den kommer från Grundsjön (som står i förbindelse med Särvsjön via separat tunnel) och får påfyllning från Randån innan den kommer in i kraftverket och med en fallhöjd på 216 meter lämnar vatten till den andra turbinen. Långå är det största kraftverket i Ljusnan. Bakom dess tillkomst ligger ett imponerande arbete. Särvsjön, Grundsjöarna och sjön Lossen har reglerats med hjälp av dammar, reglersystem har byggts och miltals med tunnlar har sprängts för att vattnet ska förvandlas till elenergi. Lossendammen och dammen vid Särvsjöns utlopp byggdes i slutet på 50-talet av Ljusnans Vattenregleringsföretag för att skapa magasin för kraftverken längre ner i Ljusnan.” Är hämtat från: www.kuhlins.com/kraftverk.php?id=337
Nygammalt jobb
En nygammal kille på Steelex är Jerry Asp. Han är född 1980 och är från Hedeviken men bor nu i Hede. På gymnasiet gick han Fordon men hoppade av då han var så skolless. Han har prövat det mesta som att jobba på Däckab, lagat datorer i Stockholm, kört taxi och varit på torven. Mellan 2007 och 09 var på Steelex.
De ringde och frågade om jag var intresserad att jobba på Steelex igen berättar Jerry. Klart jag nappade direkt! Varannan vecka har han sonen Adrian som är född 2009. Jerrys intressen är träning och fjällvandring.
Mosippan blommar
"Mosippan är Härjedalens landskapsblomma och tillhör familjen ranunkelväxter och är bl a släkt med backsippa och fältsippa. Mosippa är en hotad art i Sverige och finns upptagen på den svenska rödlistan som starkt hotad. Den är fridlyst i hela landet. Mosippan har under de senaste femtio åren minskat med åtminstone hälften. Detta beror sannolikt på förändrat skogsbruk och ökad kvävebelastning. De glesa, olikåldriga och betade eller brända skogar som mosippan föredrar är sällsynta idag.
Mosippa är flerårig och drygt en decimeter hög. Bladrosetten är vintergrön. Mosippan blommar tidigt i april–maj. Den har en stor och klocklik blomma på varje stjälk. Kronbladen är vita på insidan och ljust lila eller rödaktiga på utsidan. Hela blomman och stjälken är mjukt silkeshåriga. Blomstjälkarna är först upprätta, sedan hängande. När de blommat över och går i frukt reser sig stjälkarna igen och blir längre (20–30 cm). Vanligast är tre till sex blommor per planta, men ibland kan det bli upp till ett trettiotal! Eftersom de basala bladen övervintrar är de något läderartade. Bladen är mörkt gröna och har relativt breda flikar.
Mosippan är en älskad växt och har därför fått flera olika lokala namn. I Småland kallas den till exempel torparros eller oxaöron. Andra namn är gökskälla (även använt för backsippa), kobjällra, vårsippa, vårvippa, hedsippa (Västmanland), mofil (Hälsingland och Härjedalen), movippa (Närke), mustuppa (Dalarna) och tjälatuppa (Uppland)."
Texten är hämtad från: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/djur-och-natur/vaxter-och-djur/arets-art/Pages/mosippa.aspx
