Krönikör




Plattor jag plöjt igenom

Tänkte tipsa om några plattor som jag plöjt igenom den senaste tiden.

Rotting Christ nya platta Ritual ångar på efter samma väg som deras förra platta. Väldigt storslaget och mäktigt. Vissa
låtar/delar av låtar skulle faktiskt kunna vara med i någon film liknande Centurion, Achilles etc. Bästa låt "Ἐλθὲ Κύριε-(Elthe Kyrie)"
https://www.youtube.com/watch?v=WDKuP1RiMp8 Men nu har de nog tagit detta koncept så långt det går. Ser gärna att de hittar nya spår till nästa platta och det kommer de nog att göra då detta band hittills inte varit rädda för förändringar. 

Destroyer 666 platta Wildfire är en riktig rökare. De verkar helt enkelt inte kunna göra något dåligt. Det ena mästerliga riffet efter det andra levereras och man gräver också djupt och plockar referenser och inspiration från den gamla "goda" (onda;) tiden. Bästa låten är nog den lugna låten "Taman shud" som är en hyllning till Selim Lemouchi från det eminenta bandet Devil´s Blood, som 2014 valde att ända sitt liv alltför tidigt. https://www.youtube.com/watch?v=XxXIwRHp3b0 

Abbath självbetitlade debut lämnar nog ingen som gillar hans tidigare musikaliska gärningar besviken. Han verkar ha en aldrig sinnande källa för att skapa tidlös musik. Låten som fastnat bäst är nog "Root of the mountain" som låter som en sång gjord för hans tidigare band Immortal. https://www.youtube.com/watch?v=9wld-Pny3y4 På tal om Immortal, skall bli spännande att se hur deras kommande alster blir. Demonaz som var den andra kreativa kraften i Immortal släppte ju själv en  ypperlig solo debut för några år sedan så det kommer säkert bli superbt!  

Danko Jones, Garage Rock ! A collection of lost songs from 1996-1998. Detta är en platta med gamla inspelningar som gjordes innan de slog igenom. Jag har alltid varit lite tråkig och tyckt att ju äldre Danko material, desto bättre och denna skiva späder på de fördomarna. Det låter inte snyggt, det skramlar och rasslar. Ett oborstat Ac Dc på fultjack men jävlar vad det svänger ! De tar inga omvägar utan pang på vilket kan vara skönt ibland, om ni förstår. Favorit är trots detta lugna "Move on".  

Undrar om jag har blivit gammal eller varför har jag börjat gilla lugna låtar... Vart var det jag la den där fräsiga singeln nu igen...  Här var den! https://www.youtube.com/watch?v=h9I-OQkCxmQ




En promenad nerför minnenas allé

Kom att tänka på när man skulle provlyssna på skivor back in the day. Det var ett företag man fick planera in då det var framförallt inne i stan som denna möjlighet gavs. Då fick man ta bussen in för att gå på Guntans, Skivhörnan och Wallentins. Inne i butikerna öppnade sig himmelriket. 

Guntans hade mest hårdrock, till och med importerade plattor från USA. Skivhörnan var de med flest skivor. Inne i butikerna så kunde man lyssna på de plattorna de hade inne för tillfället. Man tog bara med sig den till disken så fanns där ett par skivspelare med hörlurar inkopplade, så fick man lyssna ungefär 20-30 sekunder per låt innan personalen bakom disken bytte låt. Var de upptagna i kassan så fick man lyssna lite längre på just den låten. Var hörlurarna upptagna så kunde de spela upp plattan i högtalarsystemet. Minns en gång när just det skedde. Jag och Leif Härjegård ville lyssna på Wasp singel Animal (Fuck like a beast). Vi trodde att vi skulle få lyssna i hörlurar men de spelade den istället ut i högtalarsystemet. Då var det två tolvåriga Hede pojkar som blev illröda i ansiktet när refrängen skreks ut genom högtalarna i butiken... 

Lunch skulle man ju också äta. Några gånger blev det mat på Huvva Hamburgeri men oftast åt man pizza på Domusrestaurangen för då kunde man åka rulltrappa också. Vid tillfället, den enda i länet.

Man tillbringade dagen med att i stort sett ströva mellan de olika skivbutikerna och oftast så köpte vi något, om så bara en liten knapp att ha på jackan. En gång när vi kom in i Guntans för sjunde (!) gången den dagen applåderade killen bakom disken när vi återigen stegade in i butiken. Snacka om bra kunder! 

Fanns ju några butiker med skivor hemma i Härjedalen också. Bengt Bengtssons Elaffären i Hede, Svegs Musik och Cedermarks. Bengt hade fingerspitzengefühl och visste ungefär vad vi ungdomar ville ha. Minns när Iron Maiden skulle släppa Powerslave och vi sprang och frågade honom varenda rast om skivan hade kommit. Tog ju några dagar extra innan plattorna nådde de djupa skogarna i Härjedalen.
Så kom då dagen då plattan hade kommit och vi stannade för vi ville såklart snabblyssna lite på den. Gissa om vi kom tillbaka ganska mycket försenade från våran 10 i 10 rast. Kom tyvärr inte ihåg vad vi angav som orsak till vår sena ankomst. Tror dock inte vi var riktigt sanningsenliga...

Ett tips till alla er som gillar rockabilly. John Lindberg trio, från byn Järbo som ligger strax utanför Sandviken; https://www.youtube.com/watch?v=VCBvQXoqRY0

Jag säger bara tre ord; Mu-si-k.


Jag säger som Ewert sa; Jag säger bara tre ord; Mu-si-k.

Har besökt några konserter sedan sist. I slutet på januari var jag och såg Behemoth, Abbath, Entombed A.D. och Inquisition. Ett imponerande paket med band som kom till Fryshuset i Stockholm och som jag inte ville missa. Polska Behemoth var helt glimrande, har ej sett dem bättre någon gång. Borta är det mekaniska som varit deras signum de senaste åren och de har återgått till ett mer organiskt musikaliskt uttryck men med en extrem precision. Lika taggade som tillresta mäsk påstrukna ungdomar på juldagsdansen i Hån på 80-talet lyckas de hålla publiken i sin hand spelningen igenom.

Abbath eller Immortal A.D. som man skämtsamt skulle kunna kalla dem gör en mycket bra spelning. Medlemsbytena som precis genomförts gör sig dock påminda. Trummisen är stelare och inte lika teknisk som den tidigare Creature. Gitarristen gör en bra insats men passar kanske inte helt in med de andra två frontmännen, demonerna Abbath och King ov Hell. Abbath´s rörelser och roliga mellansnack är dock som alltid, helt utan konkurrens.

Inquisition är något så ovanligt som en duo, dessutom ursprunligen från Colombia. Energin i deras black metal är dock att jämföra med vad till och med många kvintetter har svårt att nå upp till. Denna Europa turné och ett datum i Egypten är det sista de gör innan de lägger all sin energi på nya plattan som är redan lång gången och som jag har mycket höga förväntingar på.

Entombed A.D. puttrar på men det är inte så mycket mer. Det nya materialet är ej heller ens i närheten av den klass som de en gång i tiden kunde få ur sig. Sångaren L-G är den stora behållningen då han skulle kunna titulera sig som Sveriges Ozzy. Inte röstmässigt men man får de vibbarna när man ser hans rörelser på scenen ; )

I början på februari var jag och såg Marduk och Grift i Sundsvall. Grift var för mig en ny bekantskap. De spelar en melodisk form av black metal som fick mig att att minnas 90-talet. Helt ok och de har nog framtiden för sig. Norrköpings Marduk brukar alltid leverera så ock ikväll. Från att de under 90-talet och in en bit på 2000-talet varit fart fantomer och krigat med Dark Funeral om vilka som manglat mest har de de senaste åren breddat sig och blandat upp med låtar med lägre tempon.

The Blond Beast är ett bra exempel från nya plattan där man gått ner i disco tempo men bibehållit drivet. Just den låten stack ut mycket live och den passade riktigt bra in i deras repertoar.

Har lyssnat lite på Kingen´s nya Taking It Back och jag har väl inte benkoll på allt han gjort men av det jag har hört tidigare så är detta i mitt tycke det bästa hittills. Tycker han fångat det som jag tror han strävat mot tidigare, hjärta bakåt men med en blick framåt om ni förstår. Favoriten är balladen Turn The Lights Down Low.

Även snubblat över ett band denna gång, Wolfbastard. Skitig Darkthrone möter Driller Killer.
https://soundcloud.com/ukem-records/wolfbastard-sick-in-the-bath

Lite tankar om musik

Lemmy Kilmister - Motörhead
John Garner - Sir Lord Baltimore
Phil 'Philthy Animal' Taylor - Ex Motörhead
A.J. Pero - Twisted Sister 

Viktiga personer för rocken som har försvunnit under 2015. Viktiga för utveckligen av hårdrocken men även som traditionsbärare till de som kommer. Är detta något vi får vänja oss vid de kommande åren? Tunga namn inom genren som försvinner. Var finns de som ska ta över är det många som undrar.

Jag tror det finns en del ljusglimtar i tunneln. Corey Taylor sångare i Slipknot är en av dem. Mycket driven och karismatisk sångare på scen. Har ej sett dess motstycke i någon annan än Bruce Dickinson, Iron Maiden. Jag tror även att bandet Slipknot kommer att vara en viktig kugge framöver inom hårdrocken för att kunna ta över facklan efter forna giganter. Andra "nya" band som jag ser kommer att fortsätta växa och ta över är bla Graveyard, Mastodon, Skeletonwitch, Suicide Silence och Amon Amarth. 

Men det är ju också så att för att något nytt ska kunna gro fram så behöver det gamla försvinna så vi inte står här snart, (redan), med festivaler överfyllda med sjuttioåriga gubbar som ej levererat något av värde på tiotals år... 

Tänkte komma tillbaka här på Hedeinfo med lite tankar, recensioner av både plattor och live framträdanden framöver. Tyngdpunkten kommer nog att bli mot hårdrocken men jag gillar mer än så, så ett och annat inom andra musikgrenar kommer med all säkerhet att nämnas. Tyckte Larz-Kristerz gjorde en suverän version av Eddie Meduzas Gasen in botten i senaste programmet av Tack för dansen. All the beast...

Kan tipsa om detta band som jag snubblade över nyligen:

Öppet brev till Härjedalens kommun och politiker

Mitt namn är Sara Karlin. Jag är 32 år och bor tillsammans med min man Fredrik, vår son Alfred, och två hundar i Hede. Vi trivs så himla bra här! Jag kommer förhoppningsvis att vara färdigutbildad undersköterska under december 2014. Har vikarierat under några år inom yrket och känner att jag har hittat hem. Jag kan det här.

Det känns otroligt lyxigt att oavsett veckodag eller tid på dygnet känna sådan lust att gå till arbetet som jag gör och en sådan glädje över de människor jag får möta där. Jag är av uppfattningen att en kram är den bästa medicinen och om arbetet jag gör skulle betalas i kramar så vore jag rik. Nu är inte fallet så och om jag inte skulle känna den glädje över jobbet som jag gör skulle jag inte ens bry mig om att öppna lönespecifikationen för att bespara mig besvikelsen. Jag tycker att människor är viktiga och att omvårdnaden om människor borde vara värd ett högre pris. Vi undersköterskor måste vara flexibla då vi ofta, utöver våra arbetsuppgifter, får agera psykologer, kökspersonal, städare och friskvårdskonsulenter vilket istället för att underskatta våra insattser borde belönas med en rättvis lön och en bättre stämpel på arbetet vi utför. Undersköterska – Vem är vi egentligen under?

Människorna jag arbetar tillsammans med finns i mitt hjärta, varenda en av dem, och då och då måste jag gå hem från arbetet med en olustkänsla av otillräcklighet och värk i bröstet p.g.a. tidsbrist. Jag arbetar med döden alldeles intill och eftersom de människorna som ”lämnar mig” betyder så mycket så känns vissa dagar på jobbet nästintill outhärdliga. Detta är ingenting som syns, men som känns.

Det är till mig anhöriga kommer med sitt missnöje. Även om det inte alls har med mig att göra. Det kan jag ta. Jag väljer ändå att varje morgon älska det jag gör och människorna jag gör det tillsammans med och så länge jag gör mitt bästa så kan jag inte göra mer.

Att göra sitt bästa innebär ibland att vara obekväm. Att sätta sig själv i skottlinjen och att stå upp för sig själv och andra och det är det jag gör nu. Kan man inte stå för sina åsikter betyder dem ingenting och det som sägs i fikarummet gör ingen skillnad. Jag undrar ibland hur vissa människor kan sova om nätterna. Hur systemet är uppbyggt när folk ”glider in på bananskal” långt före andra som har fler timmar i bagaget? Eller hur bemanningen i Sveg kan säga att det inte finns extrapersonal att tillgå när de inte ens har frågat alla? Denna bemanningsenhet har inte fungerat på länge och när man irriterat sig länge nog på hur systemet bara leder till en ständig vinnare – Kommunen, och en ständigt förlorande – våra äldre/arbetstagaren så kan man inte annat än att fundera på om detta är en optimal lösning?

Är det mer värt att spara ännu mera pengar än att säkerställa en god vård & omsorg?

Systemet går helt enkelt ut på att aldrig låta någon som arbetar extra få ihop så många timmar att den är berättigad en anställning. Börjar du närma dig gränsen så slutar helt enkelt jobbförfrågningarna att komma tills dina s.k. LAS-dagar har krympt och du kan börja om från noll igen på evighetsstegen, vilket resulterar i att verksamheten som redan går på knäna blir ännu skörare och att våra älskade äldre får ännu mindre omvårdnad… om det inte finns någon arbetsglad pensionär vill säga som inte längre finns på någon LAS-lista.  Inget ont om våra pensionerade hjältar och mina förebilder inom vården men borde inte förfrågningarna först gå till oss som inte har någon pension att falla tillbaka på?  Vi som vill stanna kvar i denna kommun och utöka dess befolkning.

Tyvärr, för kommunens del är jag varken född igår eller rädd för jobbiga situationer. Det är nog nu! Våra älskade äldre är väl åtminstone värda den lilla personalstyrkan som är bestämd? Vi går på knäna även när vi är som flest. Låt mig få säga såhär – Jag är inte förvånad över att den viktiga extrapersonalen flyr med tanke på behandlingen. Jag blir fullkomligt rasande när kommunen år efter år öppet kan klappa sig själv på axeln och tydligt deklarera hur mycket pengar som sparats in under året när äldre i samma kommun inte får omvårdnaden dem är värda och våra ungdomar i skolan inte får den hjälp dem behöver. Men hur andra sover om nätterna borde naturligtvis inte ligga i mitt intresse…

När t.ex magsjukan slår till på ett äldreboende är det förödande. Självklart finns vi undersköterskor där för att vårda, torka upp allt det sjuka som måste ut, och försöka fylla på med friskt igen. Vi vänder ut och in på oss själva för att inte fler vårdtagare skall bli sjuka. När vi sen går hem, och om olyckan är framme, själva blir sjuka, har vi karensdag som alla andra. Det borde vara lika självklart att slopa den som det är för oss att göra vårt jobb. Jag vägrar att inse att saker är omöjliga och tror inbitet på att ett gott humör och empati kan lösa allt. Alla nattsvarta skriverier i tidningarna om dagens äldreomsorg gör bara att jag strävar ännu högre. Härjedalens kommun borde istället för att sätta värde på att vara som alla andra i alla avseenden engagera sig i att sticka ut. En bra äldreomsorg skulle innebära att fler människor skulle vilja flytta hit och betala skatt i vår kommun.

Vi måste lyfta det positiva för att inte bli en siffra i statistiken. Vi måste våga för att vinna. Vi måste orka gå den sista biten…

Det är vi som är yngre än de äldsta som måste säga ifrån idag för att inte få samma behandling i morgon!  Det kanske är knäppt men jag brukar tänka att min son, som idag är 3 år, en dag ska bli gammal och jag försöker att vara en så god medmänniska till människorna som jag träffar idag som jag vill att min son, de allra käraste jag har, ska möta då om han behöver. Mitt arbete är inte svårt. Det handlar om att gå till sig själv i mångt och mycket. Att behandla andra såsom jag själv vill bli behandlad. Att se individen bakom fasaden och att hjälpa honom eller henne att finna livskvalitet utifrån sina egna förutsättningar. Mitt arbete är inte att göra allt för människorna jag träffar utan att genom hjälp och stöttning hjälpa dem att klara av så mycket som möjligt själva och om det tar tid så ska det få ta tid. Alla människor äger rätten till sina egna liv och tiden vi lägger ned i rehabiliterande syfte kommer i det långa loppet att löna sig då våra äldre klarar av mer själva under längre tid och känner livskvalitet.

Jag skriver inte detta för att göra det svårt och invecklat utan för att i klarspråk göra det enkelt. Jag gillar klarspråk, och har alltid varit bra på det. Att slå knut på saker och ting är inte min grej. Vill du veta något? Fråga! För en tid sedan när jag skrev en artikel om äldreomsorgen tog en kvinna kontakt med mig och undrade om jag var intresserad av att läsa mer om läkemedel? Jag har själv ätit starka mediciner under två års tid till följd av en förlossningsskada då operationen misslyckades. Jag kände tillslut inte igen mig själv och slutade då på eget ansvar med medicinen trots att läkarna tyckte att jag skulle fortsätta under resten av mitt liv… och blev bättre. Jag har lärt mig att aldrig lägga mitt liv, mitt välbefinnande i någon annans händer oavsett titel den hårda vägen och om jag hade vetat då vad jag vet nu i efterhand om vad läkemedel kan göra med en stark människa hade jag aldrig låtit det pågå så länge. - Självklart svarade jag. Denna kvinna hade under flera års tid forskat i ämnet då båda hennes föräldrar blivit övermedicinerade på ett äldreboende någonstans i Sverige. Kvinnan skickade mig en tjock bunt med papper hon skrivit ned 10 års arbete om läkemedel på. Jag kände mig hedrad. Jag säger absolut inte att alla mediciner är dåliga men undersökningarna som gjorts visar tyvärr att fel – och övermedicinering stjäl år och livskvalitet från våra äldre. Jag vill därför be alla er som är anhöriga till äldre personer att tänka efter

Vilka läkemedel används? Hur länge har de använts/ska de användas? I vilket syfte? Tidsbristen drabbar inte bara oss undersköterskor som arbetar inom vården och därför är det viktigt att vi alla, som medmänniskor, hjälps åt.

Många anser att jag är en positiv person och jag säger inte emot men man får ingenting gratis utan det är något jag varje morgon måste besluta mig för att vara. Tiden som förut fanns i yrket för omvårdnad har idag lagts på städning. Vi börjar dagen med att kolla städschemat då vi borde gå igenom saker som innebär en bättre livskvalitet för dem vi ska träffa under arbetet. Hur många av våra sjuka och äldre tror ni hellre skulle vilja ha sällskap under ett givande samtal om saker som oroar dem eller om vad som händer utanför i den värld dem aldrig ser? En nypa frisk luft kanske vore något? Idag räcker tiden knappt till för att göra livsviktig dokumentation för oss. När våra arbetspass slutar exakt samma sekund som nästa börjar innebär det övertid för oss varje dag då vi behöver tid för att rapportera om hur våra vårdtagare mår för att kunna fastställa en så god vård och omsorg som möjligt. Tid som inte anses så viktig att den är värd att betala för.

När en äldre person som alltid har klarat av att ta hand om sig själv inte längre kan är det isig ett trauma för den personen. Att då dessutom kanske hamna i ett nytt hem, på osäker mark, utan någon som har tid att hjälpa till med anpassningen som utlovats, då är det tortyr. Att vara undersköterska är för mig så mycket mer än bara ett arbete. Det innebär den allra högsta graden av att vara medmänniska.  Känns det jobbigt eller om man saknar förståelse för andra människor så har man ingenting inom vården att göra anser jag. Hur många chanser ska vissa få för att ingen törs säga sanningen? Fällorna faller vi först i den dagen vi ser vårt jobb som bara ett jobb. Att vara undersköterska är något att vara förbaskat stolt över! I och med detta sagt så undanber jag mig för all framtid nedvärderande kommentarer om mitt yrkesval och käftsmällar i form av en skämtlön. 

Idag tillägnar jag er sången I always liked that med Maria Mena för att den alltid peppar mig att vara sann mot mig själv och stå upp för mina värderingar. Ta hand om er själva och andra. / Sara