Flygbild över Hede centrum


Har fått låna detta vykort av Daniel Larsson över Hede centrum. Tyvärr hittar jag inget årtal men vi tror på 1957/58. Det är skickat till Herr & fru Knut Frid i Norrköping från Tora & Kalle. 20 öre kostade frimärket.

Nya tider för Henvålen

Texten är hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Henv%C3%A5lens_naturreservat

Henvålens naturreservat bildades 1998 och är c.a 18'000 hektar stort. Det är beläget strax norr om Särvfjället i landskapet Härjedalen. Inom reservatet finns fjällen Lövkläppen, Henvålen och Graftruet. Där innefattas även de två myrområdena Aloppkölen och Kärringsjökölen.

I slutet av 1700-talet skapade Karin Jonsdotter och Jon Olofsson från Långå ett enkelt nybyggarhemman som bestod av ett enkelt steröse. I mitten av 1800-talet så bestod Kläppen av fyra gårdar med ett tjugotal byggnader. Byn var belägen långt bort ifrån närmaste landsväg. En gång i veckan vandrade en person de tio kilometrarna till Särvsjön för att hämta de beställda specerivarorna från affärerna i Hede. Gårdarna i Kläppen har blivit klassade som riksintresse för kulturmiljövärden på grund av deras kulturhistoriska värde. Under 1994-1995 rustades några av byggnaderna upp.

Henvålen bebyggdes 1838. Dock inte på nuvarande plats då de ursprungliga byggnaderna fick flyttas på grund av "skrymt", vilket är övernaturliga väsen. Under en tid så fanns det tre stycken gårdar. Jonsson Wåhlin, Anders f.1846 och hustrun Johansdotter, Karin f.1852 flyttade upp till henvålen och fick där 8 barn. De sista permanentboende flyttade därifrån 1945. De sex barnen i familjen var inackorderade och gick i skolan i den närmsta byn Särvsjön. Detta på grund av att det var två mils vandring dit. Från början av 60-talet fram till början av 90-talet ägdes hela Henvålen av Fredrik von Malmborg från Norrköping. Då användes fastigheten främst i samband med jakt. Vid Malmborgs död i början av -90 såldes Henvålen till en Veterinär som kort därefter sålde hela fastigheten och all mark till Maths O. Sundqvist.

Klass 1, Hede Centralskola 1965


Övre raden fr v: Lars-Göran Amundsson, Ove Pettersson, Bert-Ivan Mattsson, Kristian Olofsson, Ingemar Jonsson, Lena Persson Backman, Karin Elvestad Halvarsson och Emilia Långström.

Nedre raden fr v: Inger Persson Schult, Inger Nordkvist Gabert, Majvor Fredriksson Sandberg, Eva Oskarsson Lindh'e, Lars-Erik Bäckman, Bertil Pettersson, Nils -Erik (osäker på namnet).

Hede 1957


Ett vykort på Hede från 1957.

Lossenbjörnen som hamnade på djurpark


Den här nallen vållade rena björnhysterin i maj 1981. Folk från när och fjärran åkte upp till Lossen där den lilla björnen gärna visade upp sig. De som ville ha några vettiga foton hade största problemet i att inte få med något folk på bilderna. När nallen smög fram i skogen blev den snabbt omringad av människor. Naturligtvis blev det till slut ohållbart och troligen skulle det bara vara en tidsfråga innan en olycka skulle ha ägt rum. Björnen sövdes och flyttas. Närmare bestämt i ödemarker runt Krokströmmen där myndigheterna hoppades att den skulle få lugn och ro. Men efter några dagar hade den letat upp människor och nallen hoppades att det skulle vankas mat. Det var han ju van vid sedan tidigare.

Det blev en bedövning och flytt ännu längre bort i skogarna. Men efter några dagar hade den sökt upp folk igen. Då togs beslutet att den skulle fortsätta sina dagar på en djurpark. Kolmården välkomnade nallen från Härjedalen och den döptes till Åke. Men den kom inte sams med sina nya inhägnade björnkompisar utan blev uppskrämd i ett träd, ramlade ner med en väldig duns och bröt ena benet. Efter det fick han tillbringa tiden haltande med gips tillsammans med tigrarna som han kom bättre överens med. När Åke väl hade växt på sig såldes han till Junsele djurpark där han så småningom avslutade sitt liv.